Historia
Judendomens historia började för ungefär 4000 år sedan i Mesopotamien (dagens Irak) när Gud uppenbarade sig för en man som heter Abraham. Gud utsåg Abraham och hans efterkommande till sitt utvalda folk. Gud bad Abraham och hans familj att ta sig till det förlovade landet - Kanaans land (nuvarande Israel och Palestina). Gud slöt där en överenskommelse med Abraham att han skulle skydda judarna som hade blivit utvalda för att sprida budskapet om Gud i hela världen. Judarna skulle följa Guds lag och Abraham och hans ättlingar gav upphov till Israels tolv stammar. Abraham räknas som Judendomens stamfader.
Judar i världen
Det finns ca 14 miljoner judar i världen. Stor del av alla judar bor i ursprungslandet Israel men det finns även många judar i USA och Ryssland. Bara i staten New York i USA bor det ungefär 2-3 miljoner judar.
Karta över judar i världen. Bild från http://bje.org.au/learning/people/communities/index.html
Riktningar
Judendomen delas in i tre riktningar: De ortodoxa, de liberala (reformjudar) och de konservativa. De ortodoxa judarna är traditionsbundna och vill helst inte veta av några förändringar. De lever strikt efter de regler som en jude ska följa. Man kan känna igen ortodoxa män på deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar och bönekapslar. Ortodoxa judar äter bara koschermat. Reformjudarna är motsatsen till de ortodoxa judarna. De anpassar sig efter de moderna samhället och de är positiva till förändringar. Reformjudarna följer inte matreglerna och sabbatsreglerna så noga. De konservativa judarna ligger någonstans mittemellan de ortodoxa och de liberala. Deras mål är att bevara det som är äkta och nödvändigt i den judiska tron.
Ortodox jude.
Gudsuppfattning
Judendomen är en monoteistisk religion, vilket betyder att de bara tror på en gud. Man får inte avbilda Gud och man får aldrig säga hans namn. Guds namn skrivs JHVH men man säger adonay som betyder Herren. Enligt judendomen är judarna som jag skrev tidigare Guds utvalda folk och därför har de både särskilda rättigheter och skyldigheter.
En av de största skillnaderna mellan judendom och kristendom är synen på Messias. Enligt kristna var Jesus Messias men judarna menar att Messias fortfarande inte har kommit. Judarna väntar på den här Messias som ska medföra en lyckotid för Israels folk.
Heliga skrifter
Tora är judendomens viktigaste heliga lag. Tora betyder
undervisning och uppfattas som Guds undervisning till sitt folk. Tora är
kortfattat det som skrivits ned i de fem Moseböckerna. Det finns också en
muntlig Tora som är de lärda männens undervisning om Gud och Guds lag, finns samlad i skriften Talmud. Tora ingår i Tanakh, som består av texterna som
också finns i Kristendomens Gamla Testamentet.
En torarulle.
Andra heliga texter i Judendomen är bl.a. Ketuvim , som
skildrar judendomens tid efter de babyloniska fångenskapen, och Neviim, som
handlar om Israels folk efter att de hade bosatt sig i Det förlovade landet.
Tanakh är
judendomens heliga skrift.
Tora är en del av
Tanakh som innehåller de fem Moseböckerna. Tora betyder undervisning.
Talmud är den
muntliga Toran.
Shema är en text
som innehåller korta avsnitt från Moseböckerna som alla judiska män ska läsa på
morgonen och kvällen. Ordet shema betyder ”Hör”.
Religiösa platser
Synagogan är den plats där man håller gudstjänst, studerar och träffar vänner och bekanta. Det viktigaste i en synagoga är det skåp där Torarullarna förvaras, det kallas arken. Skåpet står alltid mot den vägg som vetter mot Jerusalem. Innan männen går in i Synagogan ska de sätta på sig små mössor som kallas kippa, det gör de för att visa avståndet mellan dem och Gud.
Synagogan i Malmö.
Klagomuren i Jerusalem är judendomens viktigaste plats. Muren är den enda delen som finns kvar av det gamla templet som förstördes av romarna 70 år e.Kr.
Klagomuren.
Utövning och riter
Gudstjänsten sker i Synagogan och även om predikan förekommer under gudstjänsten så är det uppläsningen ur Torarullarna som är det viktigaste inslaget. Bön och hyllningar av Gud är också delar av gudstjänsten. Gudstjänsterna har inte förändrats så mycket under de senaste 2000 åren utan de ser fortfarande likadana ut. Det är en rabbin som leder gudstjänsten. Han är även församlingens ledare och lärare.
Omskärelse är något som många förknippar med Judendomen. Det är något som ska göras på alla judiska pojkar när de är åtta dagar gamla. Det är ett ingrepp då förhuden tas bort och det sker oftast på sjukhus.
Kippa är den lilla mössan som judiska män sätter på sig när de går in i en synagoga. Detta för att visa avståndet mellan dem och Gud.
Judiska kippor i olika mönster och färger.
Tefillin är två små svarta läderkapslar som innehåller pergamentrullar med verser från Tora.
Mezuza är en pergamentrulle som enligt judisk sed ska hänga ovanför varje dörrpost i hemmet. Tillsammans med tefillin ska mezuzan påminna om Guds närvaro och hans bud.
Bar Mitzvah. När en judisk pojke fyller 13 år blir han religiöst myndig. Då firar man bar mitzvah. Pojken får först läsa en text i synagogan och sedan har man en bar mitzvah-fest.
Bat Mitzvah är den kvinnliga motsvarigheten till bar mitzvah. Till skillnad från killarna blir tjejer religiöst myndiga när de är 12 år och firar då bat mitzvah. Flickan får läsa ur Tora och använda bönesjal i synagogan.
Ett judiskt äktenskap är heligt och sexualiteten är en gåva som ska delas inom äktenskapet. Själva bröllopsceremonin måste ske i närvaro av minst tio män och det hela avslutas med att man krossar ett glas för att minnas templets förstörelse. Skilsmässa är accepterat, men bara som sista utväg om det verkligen behövs.
Viktiga högtider
En viktig tradition inom judendomen är sabbaten som infaller varje fredag kväll och pågår till lördag kväll. Under den tiden får man inte utföra något arbete utan man ska umgås och äta tillsammans med familjen. På lördagen är det gudstjänst i synagogan.
Även den judiska påsken Pesach är viktig för många judar. Den infaller i mars-april och firas till minne av befrielsen ur slaveriet i Egypten för mer än 3000 år sedan. Högtiden inleds med sedermåltiden där det ska finnas många speciella maträtter. Grönsaker, bittra örter, nötter och ett märgben av får är exempel på vad som ska finnas på bordet. Även vin och osyrat bröd ska stå på bordet.
Andra högtider som judarna firar är Rosh Hashana, nyårsdagen, som firar världens skapelse och infaller i september. Jom Kippur, infaller i september och firar försoningen mellan Gud och människorna. Sukkot som firas i september-oktober för att minnas den långa ökenvandringen. Chanukka firas i december för att minnas befrielsen av templet. Det är en ljusfest som kan liknas lite med kristendomens jul.
Livsregler
Judarna har totalt 613 bud som de ska följa. Några exempel på dessa bud är att man inte får begå äktenskapsbrott, att man inte får döda någon och att man inte får kidnappa en människa. Om man är intresserad av att läsa alla 613 bud kan man göra det här:
- Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig
- Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden
- Du skall inte missbruka Herrens, din Guds namn
- Sabbatsdagen skall hållas helig
- Visa aktning för din mor och din far
- Du skall inte dräpa
- Du skall inte begå äktenskapsbrott
- Du skall inte stjäla
- Du skall inte vittna falskt mot din nästa
- Du skall inte ha begär till din nästas hus
- Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hand oxe eller hand åsna eller något annat som tillhör din nästa
En regel som verkligen påverkar det judiska vardagslivet är den om koscher, ren/tillåten mat. Judar får inte äta fläskkött, och det kött man äter måste vara slaktat genom att djuret tappas på blod. Man ska inte heller blanda köttprodukter med mejeriprodukter, alltså kan man inte steka sina köttbullar i smör.
Genusaspekter
Genusaspekten ser olika ut i olika judiska riktningar. De liberala judarna tillåter kvinnliga rabbiner och viger till och med homosexuella i sina synagogor. Inom den ortodoxa judendomen pratar man nästan bara om männens religionsutövning, kvinnans roll är centrerad kring hemmet och barnen. Kvinnan får inte sitta i samma del som männen i synagogan utan det finns en mechiza som delar upp lokalen i en kvinnodel och en del för männen. Det finns också speciella regler som kvinnor måste följa när de har mens. De anses då vara orena och får därför inte göra vad som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar