Hinduismen har drygt 900 miljoner anhängare i Indien och det är också där det finns flest hinduer. Andra platser i världen där det finns många hinduer är bland andra Nepal, Mauritius, Fiji och Trinidad och Tobago.
Här är en karta över hinduer i världen. Procenttalen visar på hur stor del av befolkningen som är hinduer. Bilden är hämtad från http://primaryfacts.com/wp-content/uploads/2013/03/Hindu-Population.jpg.
Historia
Hinduismen härstammar som sagt från Induskulturen och det finns ingen speciell grundare. Det är en religion som har vuxit fram och förändrats under en lång tid, det är därför svårt att veta exakt när den blev till. Kulturen som fanns kring Indus var en högkultur med bebyggelser som tegelhus, avancerade vattensystem och ordnade vägnät. Ca 1600 f.Kr. hade det skett en stora förändringar i Induskulturen och ett folk som hette arier ("de ädla") kom till området och spred sig även söderut på den indiska halvön. Det uppstod en blandning mellan den kultur som redan fanns kring Indus och den nyinflyttade kulturen, och det var så den tidigaste hinduismen blev till. Det ariska folket tog makten i området och satte sig själva högst. Vissa säger att de tog makten med hjälp av våld och att de dödade många av urinvånarna, medan andra säger att det var klimatförändringar och översvämningar som ledde till högkulturens fall och att arierna bosatte sig i området efteråt.Perioden mellan 1600 f.Kr. och 500 f.Kr kallas för vedisk tid och den anses vara den första perioden i hinduismens historia. Under vedisk tid var offer och ritualer väldigt viktigt, och offerprästerna hade stor makt. Dessa präster sjöng och läste till gudarnas ära. Sångtexterna skrevs sedan ner och bildade Vedatexterna som är hinduismens äldsta texter. Dessa texter är skrivna på sanskrit som var arierns språk. Vedatexterna består av fyra samlingar - Rig Veda, Samaveda, Yajurveda och Atharvaveda. I de här texterna kan vi hitta berättelser om bland andra krigs- och åskguden Indra som har många likheter med Thor och Zeus i nordisk respektive grekisk mytologi. Rig Veda och Samaveda var de samlingarna som var mest kopplade till offrandet inom Hinduismen. Det fanns olika typer av offer - Matoffer (olika vegetabilier och mjölkprodukter), offer av rusdrycker (soma) och djuroffer. Under vedisk tid växte en stark social hierarki fram som lade grunden för det hinduiska kastsystemet som finns än idag. Detta var något som det ariska folket hade tagit med sig när de flyttade till området kring Indus.
Ungefär 500 år f.kr. förändrades Hinduismen och en ny epok i religionens historia inleddes. Man började fundera över saker som återfödelse och ahisma (icke-våld) och en teori om den personliga själen (atman) och världssjälen (brahman) lyftes fram. Det började växa fram nya religioner ur Hinduismen som t.ex. den asketiska rörelsen Jainism och Buddhism. Den vediska religionen tappade anhängare då många var intresserade av de nya religionerna men under de århundradena som följde började man kombinera de nya tankarna med den gamla tron, och så småningom blev Hinduismen Indiens mest dominerande religion igen. I den nyare Hinduismen trodde man på återfödelse - reinkarnation. Den gamla tron på offer tonades ner och andra gudar började få mer central makt än tidigare. De gudar som var viktigast under den här tiden är även de gudar som är mest populära idag.
Hinduism idag
1966 definierade Indiens högsta domstol hinduism på följande sätt:
1. Accepterande av vedaskrifterna som högsta religiösa och filosofiska auktoritet.
2. Tolerans för andra trosriktningar med hänsyn till att sanningen är
mångfasetterad.
3. Accepterande av ett cykliskt världsförlopp med återfödelse.
4. Erkännande av att frälsning kan nås på många sätt.
5. Ett erkännande av att en hindu kan tillbe många gudar, eller ingen gud alls.
6. I motsats till andra religioner och trosriktningar är hinduismen inte fast
förbunden med någon särskild filosofisk åskådning.
Gudsuppfattning
Hinduer tror inte på en specifik Gud som många andra religioner gör, utan på många olika. En hindu kan tillbe den eller de gudar som passar bäst för vardagens ändamål och ber därför till många olika gudar. En grundtanke inom religionen är att det egentligen bara finns en gudomlig kraft och det är Brahman - en världssjäl som finns i allt. Eftersom Brahman är en abstrakt världssjäl och vi människor har svårt att be till något som vi inte riktigt kan sätta fingret på, så visar sig Brahman i många olika gudagestalter. Alla dessa gestalter har sina egna förmågor och funktioner. Detta förklarar varför det finns så många gudar i den hinduiska tron. Till skillnad från i de monoteistiska religionerna (när man tror på en speciell gud) som Kristendom och Islam så är skillnaden mellan gud och människorna inte så stor i Hinduismen, eftersom gudarna är mer lika oss människor.
En hindu kan offra till gudarna och det sker ofta i samband med bön. Man kan till exempel offra blommor eller mat, och i gengäld få välsignad föda och hjälp med sina behov.
Många tänker sig att det finns tre huvudgudar - Brahma, Vishnu och Shiva. De kallas för Trimurti - den indiska treenigheten. Brahma är den gud som skapar världen. Vishnu är den gud som upprätthåller världen. Shiva är den gud som låter världen gå under.
Heliga skrifter
Det finns många heliga skrifter inom Hinduismen, från många olika tider. De äldsta skrev ca 1500 år f.Kr. De två viktigaste av dessa skrifter anses vara Upanishaderna och Mahabharata.
Upanishaderna kom till någon gång omkring 1000 f.Kr. och 500 f.Kr. och innehåller samtal mellan guru (lärare) och elev. Här presenteras tankarna om Brahman (världssjälen) och Atman (människans själ).
Mahabharta är ett stort diktverk som skrevs under en långtid fram till några århundraden efter vår tideräkning började. Den innehåller en populär bok som heter Bhagavadgita som skrevs ner runt år 0. Den handlar om kärleken till gud i form av Krishna. Här introduceras också tanken om bhakti, den inre fromheten.
Riktningar
Precis som det finns många gudar inom Hinduism så finns det många olika riktningar.
Vaishnavism är Hinduismens dominerande riktning med omkring 70 % av alla hinduer som anhängare. Här tror man endast på Vishnu eller på hans avatarer.
Bhaktifromhet är en riktning inom Hinduism där tron bygger mer på känslan än på kunskap och handling. Man ska möta Guds kärlek med hängivenhet och dyrkan. Gud är en personlig gud som kan hjälpa människan. Gud kan hjälpa en med allt från vardagslivet till att bli befriad ifrån återfödelse.
Shivaism är den riktning som sätter Shiva i centrum och som dyrkar just Shiva.
Utövning och riter
Den hinduiska gudstjänsten kallas puja och i templen finns det präster kallas brahmaner. En hindu kan dyrka gudar både hemma och i tempel. Gudar anses bo i ett tempel. De troende kan komma till templen för att offra till och tillbe sina gudar. Under en gudstjänst i templet brukar man sjunga och dansa. Man kan också använda mantra som är heliga ramsor.
Ett hinduiskt tempel. Bilden är hämtad från http://www.ne.se/hinduism/dagligt-liv#.
Varje år vallfärdar miljontals hinduer till staden Varanasi och floden Ganges som är en helig flod för dem. Det sägs att Shiva har bott i Varanasi. I Ganges tvättar pilgrimerna bort sina onda gärningar.
Exempel på hinduiska högtider är Dipavali och Dashahra. Dipavali är en ljusfest i oktober eller november då man ska tända ljus i hemmen och på gatorna. Dasahra firas i september eller oktober för att ära och hylla hjälten Rama och gudinnan Durga.
En hinduisk begravning innebär för en "vanlig man" kremering och sedan sprids askan i en flod, gärna floden Ganges. Att få kremeras och hällas ut i Ganges är något som många hinduer eftersträvar. Heliga män eller gurus anses ha fått en andliggjord kropp och begravs i jorden.
En begravning vid Gangesfloden. Bild från http://jamieschickler.files.wordpress.com/2010/03/img_0916.jpg.
Synen på människan och livet
Hinduer tror på något som heter Samsara - det eviga kretsloppet. Vi föds och vi dör, föds och dör. Jorden skapas och jorden går under, skapas och går under. Det är som en cirkel som aldrig tar slut. Men det finns ett sätt att ta sig ur det eviga kretsloppet, det kallas Moksha. Om man uppnår Moksha blir man ett med världssjälen Brahman.
Något annat som många hinduer tror på är karma. Karma innebär att de gärningar vi gör under våra liv bestämmer hur våra nästa liv ska bli. Gör man dåliga gärningar får man ett dåligt liv och gör man bra gärningar får man ett bra liv. Man samlar på sig bra eller dålig karma under hela livet - "som man sår får man skörda."
Efter man dör återföds man , om man inte tar sig till Moksha, i en annan levande kropp. Själen flyttas vidare. Detta kallas reinkarnation.
Men hur når man då till Moksha? Det finns tre vägar - genom rätta handlingar (karma), genom kunskap (jnanamarga) eller genom att älska Gud (bhakti).
Kastsystemet
Det hinduiska samhället har ett klassystem som kallas kastsystemet. En kast är en social grupp som man föds in i och sen ska leva i resten av sitt liv. Det som styr vilket kast man hamnar i är den karma man har med sig från sitt tidigare liv. Indelningen i kaster avgör vilka människor som får gifta sig med varandra, vilka jobb man kan välja mellan och vilka människor som får umgås. Alla kaster har sina egna ritualer och plikter. Idag är kastsystemet förbjudet i Indien vilket betyder att det håller på att försvinna, men systemet lever dock kvar på vissa ställen, framför allt på landsbygden där det är mer social kontroll än i städerna.
Livsregler
Som hindu bör man följa en del olika regler. Dharma är de plikter du har enligt din kast, de är alltså olika för olika människor. Ahimsa innebär att man ska leva i icke-våld, allt levande är heligt. Många hinduer är vegetarianer. Kor ses som heliga och står över människan i status. Att döda en ko är därför helt otänkbart. Man får inte äta ko men produkter som kommer från kon som mjölk är okej, eftersom det är viktigt i matlagning.
Genusaspekter
Många anser att kvinnan inte har någon del i den hinduiska tron. I vissa skrifter nämns bara kvinnan i förhållande till mannen, som en dotter eller en fru till exempel. Men kvinnor är ofta viktiga i det religiösa livet. Det är kvinnor som ska utföra många av de vardagliga riterna i hemmet och det finns speciella riter för bara kvinnor. I dagens Indien strävas det efter ett jämställt samhälle där kvinnorna det inte ska finnas så stora skillnader mellan kvinnor och män.
Det finns några hinduiska gudinnor - Parvati, som dock inte har någon självständig identitet utan alltid hör ihop med sin man Shiva. Lakshmi, som förknippas med fruktbarhet, framgång och rikedom. Hon är även modell för den ideala hinduiska hustrun. Saraswati, kunskapens och vishetens gudinna.
Lakshmi Saraswati
Bild från indien.nu. Bild från indien.nu.
Lingam och Yoni är två föremål som ofta används för religiös dyrkan inom bl.a. hinduism. De dyrkas som fruktbarhets- och skapelsegudar.
Källor
http://religionsfroknarna.se/?page_id=63
http://www.so-rummet.se/content/hinduismens-uppkomst-och-heliga-skrifter
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism#Historiahttps://hjarntorget.goteborg.se/courseId/92399/node.do?id=33301245&ts=1392624397746&u=-2082466008
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vaishnavism
http://www.ne.se/shivaism
http://www.indien.nu/allt_om_indien/religion/gudar/Parvati
http://www.indien.nu/allt_om_indien/religion/gudar/Saraswati
http://www.indien.nu/allt_om_indien/religion/gudar/Lakshmi
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lingam
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar