Som jag skrev tidigare finns det några saker som är samma i alla religioner. Gyllene regeln är ett till sådant exempel, som syftar på samma sak även om det skrivs lite olika. Den vanligaste och första varianten är "Gör inte mot andra vad du inte vill att de ska göra mot dig". Jesus vände istället på det och sa "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det ska ni göra för dem". Det är alltså viktigt i alla religioner att man ska behandla sina medmänniskor på ett bra sätt, precis som man själv vill bli behandlad. I buddism och hinduism kan man likna detta med karma - de som gör gott får gott tillbaka, och tvärtom.
Förr i tiden fanns det vissa personer som bestämde vad som var rätt och fel. Dessa kunde vara präster, lärare eller lagen. Idag lever vi i ett lite friare samhälle där individens frihet ökar och man måste själv ta mer ansvar för det man gör. Men det finns fortfarande saker man inte bör eller få göra. Vi har lagar som måste följas men ibland är det svårt att bestämma om lagen har brutits eller inte. Det finns en "etisk verktygslåda" som ska hjälpa oss att bestämma vad som är rätt och vad som är fel.
Regeletik menar att "handlingen är god om den följer en etisk regel". Exempel är:
- Det är alltid fel att döda
- Man ska tala sanning
- Det är fel att stjäla
- Otrohet är fel
Här ligger fokus på själva handlingen oavsett vad syftet av handlingen var. Problem som kan uppstå då olika regler kommer i konflikt med varandra, då måste man välja vilken regel som är viktigast. Kan man t.ex. vara för abort men emot dödsstraff? Och vad händer om religionsfriheten kommer i konflikt med mänskliga rättigheter? Hur ska man lösa det? Det finns inga bestämda lösningar för dessa problem ska lösa.
Måletik menar att "en handling är god om konsekvenserna blir goda" (för fler personer, inte bara för den som utför handlingen). Exempel är:
- Det kan vara rätt att döda för att försvara sitt land/sin familj
- Minskat lidande
- Välstånd åt så många som möjligt
Här ligger alltså fokus på resultatet av en handling. Det spelar inte så stor roll om handlingen i sig är dålig och det bidrar till ett bra resultat. Problem uppstår dock när man ska bestämma vem resultatet ska vara bra för, när det ska bli bra - kortsiktigt eller långsiktigt och hur långt man får gå för att nå målet. Kan man veta redan innan vad konsekvenserna ska bli? Hur möter man de som fått dåliga konsekvenser av handlingen? T.ex. om någon har blivit mördad för att skydda en familj, den personen som blir mördad har antagligen anhöriga som mår dåligt av handlingen, de kanske vill att den skyldiga blir straffad.
Viljeetik menar att "min handling är god om min avsikt är god - om jag menar väl". Exempel är:
- Modet att stå för sin åsikt
- Viljan att vara generös
- Kärleken till en annan person
- Viljan att hjälpa andra
Här ligger fokus på vilken avsikt man hade. Menade man gott med handlingen? Ville man uppnå något bra med handlingen? I så fall är det okej. Problemet här är att det är svårt att bestämma vad som är en god handling. Hitler menade väl när han dödade judar, han tyckte att det skulle vara bra för Tyskland, men det var inte lika bra för judarna. Viljeetik bör alltså gå hand i hand med gott omdöme, men vem bestämmer vad som är bra omdöme?
Det finns alltså problem med alla dessa regler. Något som är bra för en person behöver inte vara bra för alla.
Dygdetik syftar inte på själva handlingen utan på människan som utför den. Men vad är en god människa och vem som bestämmer det? Dessa etiska egenskaper kallas dygder och det är därför det kallas dygdetik. Vilka dygder som kännetecknar den goda människan har man funderat över länge. Filosoferna Platon och Aristoteles funderade över detta redan under antiken. Platon ansåg att den etisk goda människan hade bra balans utan överdrifter åt något håll. Man kan tänka sig en skala med snålhet på ena sidan och slösaktighet på den andra. Ingen av ändarna är särskilt bra, men man kan hitta en bra balans i mitten: generositet. Ett annat exempel kan vara mod. Många ser mod som en dygd men ibland kan för mycket mod bli dumdristigt och då är det inte lika bra längre.
Kan en människa vara helt dygdig? Finns det någon människa som handlar etiskt hela tiden. Jag tror inte det. Jag tror att alla människor har bra och dåliga sidor, man kan inte vara perfekt. Frågan är vad jag ser som helt perfekt? Då jag aldrig har mött en människa som jag tycker verkar helt perfekt så vet jag inte.
Inom kristendomen finns det sju dödssynder istället, alltså motsatsen till dygder. Dessa är: högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och lättja. Om man håller sig undan från dessa så är man inte en ond människa.
När det gäller etik och moral finns det alltså några riktlinjer men det är ändå svårt att bestämma exakt vad som är rätt och vad som är fel. Jag ser det som en tolkningsfråga som inte någon har perfekt ett svar på. Alla riktlinjer kan krocka med varandra och ställa till problem, då får man försöka bestämma vilken som är viktigast.
Några viktiga saker att tänka på är att:
- Det är bara vi människor som har förmågan att tänka etiskt
- Jag har möjlighet att välja medvetet hur jag ska handla
- Jag har ett ansvar att välja så medvetet som möjligt
- Att fly ifrån ansvaret att välja, är också ett val
Tänk på hur du handlar och vad det får för konsekvenser. Så gått det går ska du undvika att såra någon annan levande varelse.
Bildkälla
_-_Portra%CC%88t_des_Martin_Luther_(Lutherhaus_Wittenberg).jpg)
#mediaviewer/Fil:Alexander_Nevski_Cathedral_in_Toompea_beentree.jpg){kind=link}
#mediaviewer/Fil:Pope_Francis_2013.jpg){kind=link}