En blogg för religionskunskap 1

Här kommer jag att lägga upp arbeten som jag gör i religionskunskapen under våren 2014.

tisdag 27 maj 2014

Etik och moral

Vad är egentligen rätt och fel, och vem bestämmer det? Etik och moral finns inom alla religioner och egentligen kan man tolka det väldigt olika. Det finns några saker som är samma i alla religioner t.ex. man ska inte döda, man ska inte stjäla och man ska inte ljuga. Men vad menas med etik och moral? Etik används som "läran om moralen", alltså är det ganska abstrakt. Moral syftar i stället på en persons handlingar. Man kan säga att en människa visar sin etik, genom sin moral. 

Som jag skrev tidigare finns det några saker som är samma i alla religioner. Gyllene regeln är ett till sådant exempel, som syftar på samma sak även om det skrivs lite olika. Den vanligaste och första varianten är "Gör inte mot andra vad du inte vill att de ska göra mot dig". Jesus vände istället på det och sa "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det ska ni göra för dem". Det är alltså viktigt i alla religioner att man ska behandla sina medmänniskor på ett bra sätt, precis som man själv vill bli behandlad. I buddism och hinduism kan man likna detta med karma - de som gör gott får gott tillbaka, och tvärtom. 

Förr i tiden fanns det vissa personer som bestämde vad som var rätt och fel. Dessa kunde vara präster, lärare eller lagen. Idag lever vi i ett lite friare samhälle där individens frihet ökar och man måste själv ta mer ansvar för det man gör. Men det finns fortfarande saker man inte bör eller få göra. Vi har lagar som måste följas men ibland är det svårt att bestämma om lagen har brutits eller inte. Det finns en "etisk verktygslåda" som ska hjälpa oss att bestämma vad som är rätt och vad som är fel. 

Regeletik menar att "handlingen är god om den följer en etisk regel". Exempel är:

  • Det är alltid fel att döda
  • Man ska tala sanning
  • Det är fel att stjäla
  • Otrohet är fel
Här ligger fokus på själva handlingen oavsett vad syftet av handlingen var. Problem som kan uppstå då olika regler kommer i konflikt med varandra, då måste man välja vilken regel som är viktigast. Kan man t.ex. vara för abort men emot dödsstraff? Och vad händer om religionsfriheten kommer i konflikt med mänskliga rättigheter? Hur ska man lösa det? Det finns inga bestämda lösningar för dessa problem ska lösa.

Måletik menar att "en handling är god om konsekvenserna blir goda" (för fler personer, inte bara för den som utför handlingen). Exempel är:
  • Det kan vara rätt att döda för att försvara sitt land/sin familj
  • Minskat lidande
  • Välstånd åt så många som möjligt
Här ligger alltså fokus på resultatet av en handling. Det spelar inte så stor roll om handlingen i sig är dålig och det bidrar till ett bra resultat. Problem uppstår dock när man ska bestämma vem resultatet ska vara bra för, när det ska bli bra - kortsiktigt eller långsiktigt och hur långt man får gå för att nå målet. Kan man veta redan innan vad konsekvenserna ska bli? Hur möter man de som fått dåliga konsekvenser av handlingen? T.ex. om någon har blivit mördad för att skydda en familj, den personen som blir mördad har antagligen anhöriga som mår dåligt av handlingen, de kanske vill att den skyldiga blir straffad. 

Viljeetik menar att "min handling är god om min avsikt är god - om jag menar väl". Exempel är:
  • Modet att stå för sin åsikt
  • Viljan att vara generös
  • Kärleken till en annan person
  • Viljan att hjälpa andra
Här ligger fokus på vilken avsikt man hade. Menade man gott med handlingen? Ville man uppnå något bra med handlingen? I så fall är det okej. Problemet här är att det är svårt att bestämma vad som är en god handling. Hitler menade väl när han dödade judar, han tyckte att det skulle vara bra för Tyskland, men det var inte lika bra för judarna. Viljeetik bör alltså gå hand i hand med gott omdöme, men vem bestämmer vad som är bra omdöme? 

Det finns alltså problem med alla dessa regler. Något som är bra för en person behöver inte vara bra för alla. 

Dygdetik syftar inte på själva handlingen utan på människan som utför den. Men vad är en god människa och vem som bestämmer det? Dessa etiska egenskaper kallas dygder och det är därför det kallas dygdetik. Vilka dygder som kännetecknar den goda människan har man funderat över länge. Filosoferna Platon och Aristoteles funderade över detta redan under antiken. Platon ansåg att den etisk goda människan hade bra balans utan överdrifter åt något håll. Man kan tänka sig en skala med snålhet på ena sidan och slösaktighet på den andra. Ingen av ändarna är särskilt bra, men man kan hitta en bra balans i mitten: generositet. Ett annat exempel kan vara mod. Många ser mod som en dygd men ibland kan för mycket mod bli dumdristigt och då är det inte lika bra längre. 

Kan en människa vara helt dygdig? Finns det någon människa som handlar etiskt hela tiden. Jag tror inte det. Jag tror att alla människor har bra och dåliga sidor, man kan inte vara perfekt. Frågan är vad jag ser som helt perfekt? Då jag aldrig har mött en människa som jag tycker verkar helt perfekt så vet jag inte. 

Inom kristendomen finns det sju dödssynder istället, alltså motsatsen till dygder. Dessa är: högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och lättja. Om man håller sig undan från dessa så är man inte en ond människa. 

När det gäller etik och moral finns det alltså några riktlinjer men det är ändå svårt att bestämma exakt vad som är rätt och vad som är fel. Jag ser det som en tolkningsfråga som inte någon har perfekt ett svar på. Alla riktlinjer kan krocka med varandra och ställa till problem, då får man försöka bestämma vilken som är viktigast. 

Några viktiga saker att tänka på är att:
  • Det är bara vi människor som har förmågan att tänka etiskt
  • Jag har möjlighet att välja medvetet hur jag ska handla
  • Jag har ett ansvar att välja så medvetet som möjligt
  • Att fly ifrån ansvaret att välja, är också ett val
Tänk på hur du handlar och vad det får för konsekvenser. Så gått det går ska du undvika att såra någon annan levande varelse. 





måndag 26 maj 2014

Religion och vetenskap

Religion och vetenskap är två saker som alltid har krockat lite med varandra. När arkeologer hittade spår av djur som Bibeln inte nämnde började man självklart ifrågasätta kristendomen och Bibelns trovärdighet. Darwins evolutionslära är också en upptäckt som har skakat om kyrkan rejält. Men vad ska man lita på? Kan religion och vetenskap komma överens? Hur förhåller sig religionerna till vetenskapen? Jag ska försöka ta reda på mer om frågorna och se hur olika religioner tycker och tänker.

Först ska vi kolla på vad som är skillnaden mellan religion och vetenskap. Vetenskap ställer mycket krav på kunskap och det finns två olika sätt att kontrollera kunskapen: Empirisk och kontrollerbar. Empirisk bygger på iakttagelser i verkligheten, som vi kan mäta, väga eller se. Kontrollerbar menar att ett resultat måste vara samma oavsett vem som gör testet och när det görs. Man ska kunna göra samma test flera gånger och få samma resultat. Religionerna syftar istället på vad deras heliga skrifter och traditioner säger. Man baserar sin kunskap på upplevelser och tolkningar.

Darwins utvecklingslära visade att arter förändrades på grund av slumpmässiga förändringar i levande organismer. De arter som är väl anpassade till sin miljö överlever, och de som inte är det riskerar att gå under. Många troende ville inte acceptera att det skulle vara slumpen som avgjorde vilka som överlevde, utan tycker att det måste finnas en gud bakom allt skapande.



Kristendomen och vetenskapen


Ja, när jag skulle kolla lite närmare på hur kristendomen förhåller sig till vetenskapen kom jag in på sidan bibelfrågan. Det är Thor-Leif Strindberg som svarar på frågan om hur kristendomen ser på vetenskapen. Han säger att det aldrig kan startas en konflikt mellan religionen och vetenskapen utan att vetenskapen istället är ett komplement till texterna i Bibeln. Bibeltexterna skrevs för väldigt längesedan och är anpassade till sin samtid. Med hjälp av vetenskapen kan man få en tydligare förklaring till det som står i Bibeln. 

När Galilei och Copernicus kom på att Jorden inte var universums mittpunkt utan solen var det, blev kyrkan rädd att folk skulle tappa förtroendet till den. Hur skulle man kunna lita på allt som kyrkan säger. Enligt kyrkan var ju Jorden platt och centrum i universum, och kunde det finnas andra saker av det kyrkan lärde som var fel? Därför förbjöd kyrkan dessa vetenskapsmän att sprida sin lära så att allmänheten inte skulle få reda på vad de hade kommit på. Men precis som Thor-Leif skrev så har det inte funnits någon riktig konflikt mellan kyrkan och vetenskapen. Kyrkan såg vetenskapen som ett sätt att förtydliga Bibeln och att äntligen få veta hur Gud hade skapat världen. 

Hinduism, Buddism och vetenskap


Hinduism och Buddism har ingen egentlig lära och hur världen skapades. De dyrkar inte en speciell skapargud utan anser att universum alltid har funnits. Därför påverkar inte vetenskapen dessa religioner så mycket. De saker som vetenskapen och religionerna inte riktigt håller med om är antagligen reinkarnation (nu funderar jag fritt själv). Vetenskapen har ännu inte kunnat bevisa vad som händer efter döden men jag tror inte att många vetenskapsmän tror att vi återföds i en annan levande varelse och att det är vår karma som avgör hur. 

Islam och vetenskap


Islam har alltid gått hand i hand enligt islamguiden.com. Precis som kristna kyrkan så ser Islam vetenskapen som ett komplement till sin Koran. Vetenskapen kan ge en tydligare förklaring till vad som står i Koranen och hur Gud skapade världen. 

Judendom och vetenskap


Precis som i Islam och Kristendom finns det en skapargud i Judendomen. Gud har skapat världen och allt som finns i den. Därför blir det svårt när vetenskapen inte påstår att det är en gud som ligger bakom universum. Jag har inte hittat någon hemsida som berättar hur Judendomen förhåller sig till vetenskapen men jag kan tänka mig att de, precis som de andra abrahamitiska religionerna, ser vetenskapen som ett komplement till deras heliga skrift. Ingen religion vill ju förneka vetenskapen för då skulle de inte verka så trovärdiga.

Humanisternas syn på religion och vetenskap


Humanisterna anser att religion inte håller i jämförelse med vetenskap. De anser att människan ska vara kritisk och bara tro på sådant som kan bevisas. De tycker alltså att människor bör ta avstånd för religioner då det inte finns bevis på att det som sägs är sant. 

Slutsats


Självklart har det alltid funnits religionskritiker som inte tror på att det är en gud som har skapat världen. Många människor vill ha vetenskapliga bevis och dessa säger sällan att det finns en eller flera gudar. Men det finns fortfarande ingen vetenskap som berättar vad som händer efter döden och vad som är meningen med livet, och jag tror att det är därför så många fortfarande är troende trots all modern vetenskap. Man vill ha svar på frågorna som vetenskapen inte har svarat på. Man vill inte leva i ovisshet. 

Källor:


http://www.islamguiden.com/vetenskap.shtml#.U4LufZR_sl8
https://hjarntorget.goteborg.se/courseId/92399/node.do?id=34083858&ts=1399961251665&u=-2082466008
http://kristendomskritik.blogspot.se/2007/01/religionerna-och-vetenskapen.html

söndag 25 maj 2014

Islam

Islam är en av våra fem världsreligioner och är den näst största i världen med sina 1,5 miljarder anhängare. Islam har Muhammed som sin profet och Koranen som sin heliga bok. 


Historisk bakgrund


Enligt den islamiska läran blev Muhammed omkring år 610 förvissad i en uppenbarelse av ärkeängeln Gabriel om att bli profet. Muhammed förde först fram sitt budskap för sin egen stam, quraysh. Enligt Muhammed borde folket erkänna Gud som sin skapare, som ska dyrkas ensam och som man ska överlåta sig till. Polyteismen kritiserades hårt. Han varnade för Yttersta dagen när människorna ska stå till svars inför Gud och antingen hamna i helvetet eller paradiset.

Muhammed mötte hårt motstånd i Mekka, och år 622 flydde han med sina anhängare till Medina, som på den tiden kallades Yathrib. Denna händelse kallas hijra, "emigrationen", och är utgångspunkten för den islamiska tideräkningen.

Utbredning



En karta över muslimer i världen. Bild från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Islam

Som man kan se på kartan är islam störst i norra Afrika och sydvästra Asien, men det finns även många muslimer i övärlden i Indonesien.

Viktiga skrifter


Koranen är islams heliga skrift. Quran betyder "det som reciteras". Koranen är skriver av Gud och har alltid funnits. Jibril förmedlade hela skriften till Muhammed under 23 år. Troligtvis skrevs den ner runt år 750. Eftersom det är Guds ord kan man inte översätta den rakt av från arabiska, översättningar får därför inte heta Koranen.

Koranen består av 114 suror (kan liknas med kapitel) och surorna är ordnade efter längd, med den lägsta först (det finns ett undantag). Det finns många texter och gestalter som också finns i gamla och nya testamentet i Bibeln. Koranen är en plan för livet, enligt en muslim är det den bästa instruktionen för hur man ska leva sitt liv.

Hadith räknas också som en viktig skrift inom islam. Det är nedskrivna samlade traditioner som utgår från Muhammeds sätt att leva. Man kan läsa om vad Muhammed sa och gjorde som religiös förebild.


Koran. Bildkälla


Gudsuppfattning och synen på människan 

Islam är en monoteistisk religion, vilket betyder att muslimerna bara tror på en gud - Allah (Gud). De islamska trosbekännelsen förklarar att "det inte finns någon annan gud utom Gud och Muhammed är hans sändebud". Gud är så stor att människan inte kan omfatta honom med sitt förstånd. Man ska dyrka och beundra Gud.

Livet är en förnämlig manifestation av Allahs (Guds) visdom och makt. Han är livets Givare och Skapare. Ingen förnuftig, normal människa skulle vilja förlora livet. Till och med de som känner sig så förtvivlade att de tar sina liv försöker i sista minuten återvinna sin existens för att få en andra chans att leva. Livet har skänkts av Allah till människan, och Han är den Ende som har rätt att ta det tillbaka. Islam förbjuder därför alla slag av självmord och själv förstörelse och uppmanar till tålamod när en älskad medmänniska går bort. (text från http://www.islamguiden.com/livdod.shtml#.U4HWnZR_sl8)

Islams fem pelare



De fem pelarna är heliga och symboliska handlingar som en muslim ska utföra. De fem är:

  • Trosbekännelsen
  • Bönen
  • Skatten
  • Fastan
  • Vallfärden

Religiösa byggnader



Islams heliga byggnad kallas Moské och där kan man utföra bönen.  En fyrkantig förgård leder in till själva moskén. Det inre av moskén är i huvudsak ett stort, fyrkantigt, öppet rum, täckt med mattor. En nisch, mihrab, i en vägg visar riktningen mot Mekka, islams heliga stad.

Moskén i Ramberget, Göteborg. 

Mekka är islams heligaste stad, profeten Muhammeds födelsestad och platsen där Kaba, den viktigaste helgedomen, är belägen. Endast muslimer har tillträde till staden. Det är hit vallfärden sker och den kallas Hajj. Den utförs under andra veckan (8:e – 12:e) i det islamiska årets 12:e och sista månad. Under dessa dagar utför då pilgrimerna de vallfärdsriter som är föreskrivna i profeten Muhammeds tradition. 



Religiösa personer


En imam är inom islam en religiös funktionär. Ordet har flera olika betydelser. Traditionellt förutsätts en imam vara en man. De kvinnor som på senare år har framträtt som imamer har mött hårt motstånd och begränsats.

En mulla är en skriftlärd islamiskledare, teolog och jurist i en person som har studerat Koranenhadith-traditionerna och den islamiska rättsvetenskapen (fiqh) och som anses vara expert i religiösa angelägenheter. Mulla är även en titel för vissadomare och ämbetsmän. Mullor är särskilt vanliga inom shiaislam. En sådan känns igen på sin turban, sin vida fotlånga kaftan och sitt skägg. En mulla kan även vara en teolog av lägre rang som dock fått viss utbildning vid en madrasa. "Mulla" är därför ibland en nedsättande benämning.

Riktningar


Det finns olika riktningar inom islam. Dessa kom till för att det fanns och finns olika åsikter om vem som är Muhammeds efterträdare och som ska leda muslimerna. 

Shia är en riktning där man menar att Ali, som var släkt med Muhammed, skulle efterträda honom. Inom shia kallas efterträdaren för imam. Den största gruppen är tolvsekten. Där räknar man med tolv imamer från och med Ali. Den tolfte imamen försvann på 800-talet, men enligt shia lever han dold och ska komma tillbaka som mahdi, en frälsare som skapar fred och rättvisa. Druser är en grupp som brutit sig loss från shia. De finns främst i Syrien och Libanon.

Sunni är den största riktningen. Enligt den behöver Muhammeds efterträdare inte komma från hans släkt utan det viktiga är att personen följer sunna.

Högtider


Islam följer månkalendern vilket gör att deras högtider inte sker på samma datum i vår solkalender varje år. 

Fredagsbönen

Veckans viktigaste gudstjänst inom islam. Fredagen är dagen för den obligatoriska samlingsbönen och har följdaktligen en speciell religiös och social betydelse för muslimer. Trots att det är bättre att be alla de dagliga obligatoriska bönerna kollektivt, är det inte nödvändigt. Å andra sidan är det obligatoriskt för varje vuxen manlig muslim att iaktta fredagens samlingsbön. För kvinnor är det valfritt.

Ashura

Ashura är en fastedag inom Shia. Ashura är den tionde dagen i månaden Muharram och avslutar en lång sorgehögtid. Man sörjer att Muhammeds dotterson Husayn dödades. 

Mawlid

Födelsedagen för en profet eller en helig person. Man firar framförallt Muhammeds födelsedag. Man brukar vallfärda till personernas gravar och ordna festtåg. 

Ramadan

Det är den nionde månaden i månåret och också den månad då många muslimer fastar. Fastan innebär avhållsamhet, under 29-30 dagar ska man som rättrogen muslim avhålla sig från att äta, dricka, röka och ha sex, från soluppgång till solnedgång. Man fastar för att: ära Gud, fira Koranens tillkomst, öva sig i disciplin och få förståelse för de fattigas situation. Sjuka, gravida, små barn, äldre och personer som har vissa viktiga yrken vissa yrken, t.ex. läkare, kan undantas från fastan. Den som inte fastar kan istället skänka pengar till välgörande ändamål.

Livsregler


Att förneka Gud eller att dyrka någon/ något med honom, är den enda synden som inte förlåtes av Gud på Domens dag, om man inte tog avstånd från denna synd under sitt liv (Koranen 4:48, 4:116). Men detta gäller inte dem som inte infortnerats, eller felaktigt informerats om Islams budskap. 

I Koranen kan man också läsa att det är förbjudet för en troende att äta blodmat, svinkött och att dricka vin. Enligt sunna ska pojkar bli omskurna. Man brukar inte avbilda människor och djur även om det inte är förbjudet med bilder enligt Koranen.

 Genusaspekter


Jag har skrivit om islams syn på sexualitet i inlägget som heter Sex och Religion så här tänkte jag hålla mig till kvinnornas klädsel. I Koranen kan man läsa om kvinnors klädsel på fyra olika ställen: sura 24:30-31, sura 24:60, sura 33:59 samt sura 33:53. Gud vill att man ska klä sig anständigt och det kan självklart tolkas på många olika sätt. Det finns minst fem olika klädkoder för en muslimsk kvinna, här är fem exempel:

  • Burka – heltäckande klädnad, nät för ansiktet
  • Chador – heltäckande klädnad med synligt ansikte
  • Niqab – huvudduk som endast blottar ögonen
  • Hijab – huvudduk som täcker hår och hals, men inte ansiktet 
  • Utan huvudduk. Den vanligaste klädkoden för muslimska kvinnor.


Burka. Bildkälla


Chador. Bildkälla


Niqab. Bildkälla


Hijab. Bildkälla


Gina Dirawi, muslimsk kvinna utan slöja eller liknande. Bildkälla

Källor






torsdag 22 maj 2014

Religion och sex

Ja vad tycker egentligen de olika religionerna om sex innan äktenskap, onani, samkönade äktenskap och preventivmedel? Självklart tycker inte alla inom samma religion samma sak så därför kan man inte dra alla religiösa över en kam. Jag ska försöka ge en så bred förklaring som möjligt. Jag ska framför allt hålla mig till några få frågor för att kunna se skillnaderna mellan religionerna. Dessa frågor är:
  • hur ser man på sexuellt umgänge?
  • hur ser man på förhållandet mellan könen?        
  • hur ser man på homosexualitet?
  • får man ha flera sexpartners?
  • hur ser man på preventivmedel och abort?
  • hur ser man på skilsmässa?

Hur ser man på sexuellt umgänge?


Kristendom


Kristendomen är den religion som har haft den mest komplicerade relationen till sex av de fem världsreligionerna. Synen skiljer sig väldigt mycket mellan de olika riktningarna. Den mest stränga riktningen är katolicismen. Där är det nästan helt förbjudet att ha sex, med det är okej inom äktenskap. Till skillnad från andra religioner ser de inte sex inom äktenskap som något heligt eller fint utan mer som något suspekt, men ofrånkomligt. Som sagt så skiljer sig synen på sexuellt umgänge ganska mycket inom de olika riktningarna i kristendomen. Det finns otroligt många kristna i världen och alla kan inte tycka samma sak. När jag sökte "kristendomens syn på sex" på google fick jag upp en sida som hette www.alltombibeln.se. Där hade någon ställt frågan "hur ser kristendomen på sexuellt umgänge?" och fått svaret "kristendomen ägnar sig inte åt människans sexualliv". Thor-Leif Strindberg som skrev svaret förklarade att kristendomens grundregler (behandla andra som du vill bli behandlad själv t.ex.) gäller även för sex. Det är en kärleksakt som ska ske under båda parternas vilja och samtycke. Man får inte såra eller skada sin partner. 


Judendom


Synen på sex skiljer sig mellan de olika riktningarna. De ortodoxa judarna följer alla religionens lagar och enligt judedomen är sex något som bara får ske inom äktenskapet och äktenskapet är heligt. I dagens samhälle har det blivit mer och mer accepterat med sex utan för äktenskap eftersom man vet att det är vanligt, men det beror självklart på hur troende man är. 


Islam


Inom islam ser man den sexuella akten som något heligt snarare än syndigt, och detta bevisas genom den äktenskapliga förbindelsen mellan man och kvinna. Under normala omständigheter kan det även leda till att de får barn. En enligt mig ganska konstig syn på att skaffa barn, är att det är okej att skaffa barn om bara en av parterna vill det inom islam. T.ex. om kvinnan vill ha barn men inte mannen, så ska han gå med på det ändå. Oralsex är inte rekommenderar då munnen ska användas för att recitera koranen och könsorganen anses vara orena. 


Buddism


Inom buddismen är det viktigt att man inte missbrukar sin sexualitet. Man får inte ha sex med en person som är förlovad eller gift med en annan person, eller med en minderårig person. Huvudsyftet är att man inte ska utnyttja sin sexualitet för att skada andra. Sex utanför äktenskap är inte accepterat och munkar måste avstå helt från sex. 


Hinduism


Inom hinduismen är det inte okej med sex innan äktenskap. Sex är en helig akt som ska ske inom ett äktenskap. Föreningen mellan man och kvinna ses som en symbol för kosmiska krafter. 



Hur ser man på förhållandet mellan könen?


Kristendom

På samma hemsida, www.alltombibeln.se ,hittade jag svar även på även den här frågan. Thor-Leif Strindberg berättar här om hur alla relationer i Bibeln inte alls är perfekta, och de följer inte Guds vilja. I Bibeln kan man läsa om många saker som inte Gud tyckte var bra, t.ex. otrohet och mord. "Men i Herren är det så att kvinnan inte är till utan mannen eller mannen utan kvinnan. Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så 

blir också mannen till genom kvinnan, men allt kommer från Gud" (1 Kor 11:11-12) Båda könen är alltså jämlika. Paulus beskriver att det finns olikheter mellan könen och de har olika roller i relationerna, men de är alltid jämbördiga och kompletterar varandra.

Judendom


Inom judendomen har könen lika värde, men de har fått olika roller inom religionsutövningen. Männen har fler religiösa plikter medan kvinnan ska ta hand om hemmet och barnen. På gudstjänster sitter män och kvinnor på två avskilda delar, men i den mer liberala judendomen idag, har kvinnan fått en mer framträdande plats i synagogan. 


Islam


Inom islam har män och kvinnor olika ansvar, men de har också olika rättigheter. Precis som inga många andra religioner ska mannen och kvinnan komplettera varandra. Varje person är lika mycket ansvarig för sina egna ansvarsområden. Synen på kvinnan ser olika ut om man kollar på hur muslimer gör och vad islam faktiskt säger. Kvinnan ska inte behandlas illa eller nedlåtande, trots att de gör det i många kulturer. Många personer och grupper påstår sig vara muslimer trots att de inte följer islams riktlinjer. När man läser om tvångsäktenskap, hedersmord och könsstympning i media är det ofta män och kvinnor som är ovetande om islams sanna regler, etik och moral. Detta är självklart ingenting som är speciellt för islam utan det kan förekomma i alla religioner, kulturer och länder.


Buddism


Enligt buddismen finns det ingen skillnad mellan män och kvinnor. Alla ska följa de fem etiska övningarna på samma sätt. En buddistisk kvinna kan tillskillnad hinduiska, muslimska och judiska kvinnor gifta sig med vem hon vill, det behöver inte vara någon med samma religiösa tro. Män och kvinnor ska visa varandra respekt och göra allt får att behålla ett lyckligt familjeliv. Enligt Buddha har män och kvinnor lika rättigheter och skyldigheter och båda könen kan ta sig till Nirvana (dock inte enligt theravada). Alla står under samma naturlagar - vi föds, vi blir sjuka, vi blir gamla och vi alla kommer att dö. 


Hinduism


Många anser att kvinnan inte har någon del i den hinduiska tron. I vissa skrifter nämns bara kvinnan i förhållande till mannen, som en dotter eller en fru t.ex. Men kvinnor är ofta viktiga i det religiösa livet. Det är kvinnor som ska utföra många av de vardagliga riterna i hemmet och det finns speciella riter för bara kvinnor. I dagens Indien strävas det efter ett jämställt samhälle där det inte ska finnas så stora skillnader mellan kvinnor och män.



Hur ser man på homosexualitet?

Kristendom

I romarbrevet 1:26-27 står det Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män. Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse. 

Det är alltså inte helt accepterat enligt Bibeln. Det står även i 3 Moseboken 18:22 Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna; det är något avskyvärt. När Gud skapade människorna var det inte hans tanke att män skulle kunna bli kära i män och att kvinnor skulle bli kära i kvinnor, då hade inte människosläktet kunnat utvecklas så mycket och vi hade dött ut så småningom. 


Dock har många kristna gått emot och sagt att det viktigaste är kärleksbudskapet. Att man behandlar andra som man själv vill bli behandlad. Detta är framförallt protestanter, men alla protestanter är inte överens, inte ens i Sverige. 


Judendom


Enligt bibeln är homosexualitet fel, precis som i kristendomen. Dock har den moderna judendomen utvecklat en tolerans mot homosexuella, detta eftersom det faktiskt finns ett lika tydligt kärleksband mellan två av samma kön precis som det kan göra mellan en man och en kvinna. De ortodoxa judarna har en mer negativ syn på det än de konservativa och de liberala. 


Islam


Enligt koranen är homosexualitet fel. Dock står det ingenting om transexualitet, vilket gör att transexualitet är lagligt i många muslimska länder där homosexualitet är förbjudet. Ett exempel på ett sådant land är Iran, där betalar till och med staten halva priset för könsbytet. Många liberala muslimer anser att det inte alls står i koranen att homosexualitet är fel. "Ingenstans i Koranen finns det något förbud mot homosexualitet. Tvärtom har islam varit tolerant, ja ibland närmast likgiltig gentemot samkönade sexuella relationer" - Ludovic-Mohamed Zahed till aftonbladet 2013.


Buddism



Inom buddism finns det inga tydliga regler eller texter kring homosexualitet. Det finns fem etiska övningar, Pancha Silas, som en buddhist bör öva på varje dag. Den tredje övningen/regeln handlar om sexualitet. En enkel förklaring på regelns är ”Jag gör det till min övning att inte missbruka min sexualitet och föra ett rent liv.” Inom buddhism handlar det om att inte skada eller behandla någon illa genom sex. Man ska inte tillfredsställa sina egna behov på andras bekostnad, detta gäller alla oberoende av sexuell läggning.
Dalai Lama som är den religiösa ledaren för tibetansk buddhism har där emot starka åsikter kring homosexualitet. Han anser att homosex är oacceptabelt för en praktiserande buddhist, precis som onani och oralsex. Han ser det som ett brott mot vissa religiösa regler trots att det inte finns några regler som syftar på detta. Det finns regler som säger att man inte ska missbruka sin sexualitet, detta handlar inte om vilken form av sexualitet utan om åtagande och samtycke.
Hinduism

Hinduismen har ju sitt ursprung i vedakulturen och där säger man att de räknade med ett tredje kön vis sidan om man och kvinna, och det var de homosexuella som var majoriteten av detta tredje kön. Kama Sutra anser att relationer mellan homosexuella är ganska naturligt. Men man kan läsa vedalitteraturen att det står "Min Herre Brahma, skydda mig från dessa syndfulla demoner som rasar med en lust för homosexualitet och som har kommit för att anfalla mig!" Homosexualitet är alltså något som faller utanför ramarna. Homosexuella hinduer kan t.ex. inte gifta sig eller registrera sitt partnerskap. 

Får man ha flera sexpartners?


Kristendom

Synen på sex (och många andra saker) har förändrats i takt med att samhället har förändrats. De saker som var accepterade för 100 år sedan, ser man annorlunda på idag. Det är fortfarande oacceptabelt med sex innan äktenskap för många, trots att det har lättat lite på senare tid. Att ha flera sexpartners kan alltså vara okej, men absolut inte samtidigt!

Judendom

Man får inte ha fler än en sexpartner eftersom sex tillhör äktenskapet och man får bara vara gift med en person.

Islam

Synen på flera partners är lite konstig i Islam, tycker jag. Det är okej för en man att ha flera fruar så länge han behandlar alla lika, med uppmärksamhet och kärlek. Dock säger koranen att det är omöjligt att flera fruar lika mycket kärlek och uppmärksamhet och därför rekommenderas det inte. Det är alltså okej, men enligt koranen är kraven omöjliga att följa. 

Buddism

Inom buddism är det tillåtet med polygami, att en man är gift med flera olika kvinnor, men eftersom man inte får skada någon varken fysiskt eller psykiskt så måste alla partners vara okej med det. Otrohet bör undvikas då det kan få din partner att må dåligt. 


Hinduism

Månggifte är inte okej inom hinduismen och det är inte heller lagligt i Indien, men det förekommer ibland ändå i Indien men då i skydd av de muslimska sharialagarna. 

Hur ser man på preventivmedel och abort?


Kristendom

Den katolska kyrkan tycker absolut nej till båda. Många katoliker tycker dock att det kan lättas lite på reglerna. En kondom kan ju faktiskt skydda mot smittspridning också, inte bara mot graviditet. 

Den protestantiska kyrkan accepterar preventivmedel, men abort är oftast helt förbjudet. Många anser att ett liv blir till direkt vid befruktning och därför är abort att döda, och att döda är emot Guds tio budord. De som är för abort tycker att man ska se till omständigheterna, var det planerat/frivilligt, skedde det under en våldtäkt? 


Judendom



I judendomen anser man att ett preventivmedel inte får hindra mannens säd, därför är inte kondom okej. Ett p-piller är mer acceptabelt. En annan syn på det hela är att "livet går före allt" och därför, precis som i kristendomen, kan kondom användas i syfte att hindra smittspridning. 



Judendomen är ganska öppen för abort, men det ska bara ske om det verkligen behövs. Exempel på situationer när abort är tillåtet är om mammans fysiska eller psykiska hälsa kan skadas och att mamman inte kan ta hand om barnet av olika skäl. Om man vill göra abort långt in i graviditeten är beslut dock svårare att ta, då måste man tänka på barnets livsduglighet. Man får inte göra abort av sociala eller ekonomiska skäl. Abort är inte heller accepterat som sent preventivmedel. 

Islam



Abort är tillåtet i första stadiet (de första 40 dagarna) om det handlar om att graviditeten kan vara skadlig på något sätt. Man får inte göra abort för att man är osäker eller har ekonomiska problem. Senare in i graviditeten är det förbjudet med abort. 



Som jag sa tidigare har en person som vill skaffa barn rätt att göra det trots att dess partner inte vill. Därför är det inte okej för en kvinna att använda t.ex. spiral om hennes man vill ha barn, och en man får inte använda kondom om hans fru vill ha barn. Om ingen av de vill ha barn har de rätt att använda preventivmedel. Att ta beslutet att inte vilja ha barn är okej, men sterilisering är förbjudet om det inte finns tydliga anledningar till det. En accepterad anledning till att sterilisera sig är om det kan skada kvinnan att bli gravid. 

Buddism



Det finns ingen bestämd eller klar syn på abort inom buddismen utan det är omständigheterna som avgör om det är okej eller inte. Buddismen använder inte begreppen "tillåtet" och "otillåtligt" under talar istället om "gynnsamma" och "ogynnsamma" handlingar. Vi måste själva förstå följderna av våra handlingar och att allt vi gör påverkar vårt karma. Olika riktningar tycker lite olika och t.ex. Dalai Lama tycker är abort är fel, om det inte är ett måste (om det kan skada mamman t.ex.).
Precis som synen på abort så finns det inga självklara regler angående preventivmedel heller. Generellt är det fel att döda enligt buddismen oavsett anledning. En syn på preventivmedel är att det är okej för att hindra befruktning, men inte att stoppa utvecklingen av ett redan befruktat ägg. Dalai Lama är för preventivmedel då han ser det som ett sätt att undvika överbefolkning på jorden och förhindra oönskade barn.  

Hinduism

Synen på abort varierar mellan riktningarna. De flesta riktningarna är emot abort, men kan acceptera det om moderns liv är i fara. I praktiken är ändå abort ganska vanligt i dagens Indien. 

Preventivmedel är i de strängaste riktningarna förbjudet inom hinduism, men många hinduer lever under sådana omständigheter att det inte finns tillgång till preventivmedel. För dem är det alltså inte ens ett alternativ. 

Hur ser man på skilsmässa?

Bildkälla

Kristendom

Skilsmässa är aldrig något önskvärt inom kristendomen, men den ortodoxa och protestantiska kyrkan tillåter det. Katolska kyrkan tycker absolut nej. 

Judendom

Eftersom judendomen ser äktenskapet som heligt är skilsmässa bara okej som en tragisk sista utväg om inget annat fungerar. Skilsmässa är en lång och jobbig process så den måste följas av rabbinsk domstol.

Islam

Skilsmässa är tillåten men det är också den tillåtna handling som Gud avskyr mest. Därför måste paret göra allt de kan för att undvika skilsmässan, men det är en okej sista utväg. 

Buddism

Om båda parterna vill skiljas är det okej, men om bara en av de vill krävs goda skäl. 

Hinduism

Skilsmässa ses som något onaturligt men det är accepterat. Familjelivet och äktenskapet är viktigt så därför vill man att paret gör allt de kan för att kunna bevara sitt äktenskap. Skilsmässa är som i många andra religioner bara en sista utväg.

Källor:

http://www.fragaprasten.fi/las-svar/ar-abort-tillatet-inom-hinduism-buddhism-judendomen-och-kristendomen/
http://buddhisminfo.se/
http://www.preventivmedel.com/preventivmedel-och-religion/
http://islam.se/kvinnosyn/abort/
http://islam.se/kvinnosyn/
Rebeckas anteckningar på hjärntorget.
http://www.jfst.se/judendom/faq.php?title=Vanliga+fr%E5gor
http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/hanohon.htm
http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/kristsex.htm



tisdag 20 maj 2014

Kristendomen

Kristendomen är en av våra fem världsreligioner och är en av de största med sina dryga två miljarder anhängare runt om i världen.

Historia


Kristendomen har sin grund i judendomen och kom till för drygt 2000 år sedan. Det var Jesus av Nasaret, som sägs vara Guds son, som grundade religionen. Han var av sina anhängare ansedd som Messias/Kristus. Med hjälp av sina anhängare kunde Jesus sprida "Guds lära" och så småningom växte Kristus religion kristendomen fram. Religionen spred sig från Palestina till områdena runt Medelhavet för att sedan fortsätta till Rom (dagens Italien) och Konstantinopel (dagens Turkiet) , som blev två centrum för kristendomen. 

Utbredning


Karta över kristna i världen.

Det finns ca. 2,4 miljarder kristna runt om i världen. Kristendomen har ingen speciell del av världen där den är extra stor, så som Buddhismen har Asien och Hinduismen har Indien, utan den är stor på många olika delar av världen. Det land som har flest kristna är USA med hela 246,780,000 kristna människor. De länder med högst procentuell av medborgare som är kristna är Vatikanstaten (100 %), Pitcairnöarna (100 %) och Rumänien (99,5 %). 

Viktiga skrifter 


Bibeln är en helig skrift för både judar och kristna, men det finns en del av den kristna bibeln som inte judarna har. Det är det Nya Testamentet som handlar om Jesu liv och lära. Det Nya Testamentet består av tre delar:

  1. De fyra evangelierna: Matteus, Markus, Lukas och Johannes, som berättar om Jesu liv
  2. Paulus brev
  3. Uppenbarelseboken, som berättar om framtiden
Bibeln betyder "boksamling" och det är precis vad det är med dess 66 olika böcker. Den sammanställdes i början av 300-talet. 

Gudsuppfattning


Kristendomen är en monoteistisk religion vilket betyder att de bara tror på en gud, men Gud kan visa sig i tre former. Detta kallas "treenigheten". Guds tre former är:
  • Gud/Fadern
  • Sonen
  • Den Helige anden
Det är Gud som har skapat världen och människan. Människan är en avbild av Gud och är därför god, men hon har fri vilja. På grund av att människorna började synda var Gud tvungen att skicka sin son Jesus till världen för att ta på sig människornas skulder och återuppta kontakten med Gud. Jesus är människornas länk till Gud. 

Heliga byggnader


De kristnas heliga rum är den Kristna kyrkan och det är där tron utövas. De kristna kyrkorna ser olika ut i olika riktningar. Här är exempel på kyrkorna kan se ut:

Protestantisk kyrka i Älvestad, Sverige. 

Katolsk kyrka.

Ortodox kyrka.
Bild från: 

Riktningar


Kristendomen har tre stora riktningar; de protestantiska kyrkorna (ca. 13%), de ortodoxa kyrkorna (ca. 12%) och den katolska kyrkan (ca 55%). Men det finns också ett antal frikyrkor som står för de resterande 20 procenten. 

De protestantiska kyrkorna 
  • Består av den lutherska, den anglikanska och den reformerta kyrkan
  • Martin Luther (1483-1546), från Tyskland, protesterade mot delar av den katolska läran, men också mot kyrkans organisation. Han spikade upp 95 teser på slottskyrkans port i Wittenberg, Tyskland, för att inleda en diskussion om avtalshandeln- att man kunde köpa sig syndernas förlåtelse.
  • Vill ha bort påven, kloster och helgondyrkan!
  • Har betoning på tron och Bibeln
  • Bara två sakrament: dopet och nattvarden
  • Den lutherska protestantiska kyrkan är störst i Sverige
Martin Luther.
Bild från: 

De ortodoxa kyrkorna
  • Har ingen gemensam ledare, därför har varje ortodoxt land sin egen kyrka.
  • Består av den grekisk ortodoxa, rysk-ortodoxa o.s.v. Det finns många kyrkor med liknande tro och gudstjänstfirande
  • Ville inte lyda under påven i Rom utan följer så kallade patriarker
  • 7 mysterier: dopet, äktenskapet, prästvigningen, de sjukas smörjelse, syndaförlåtelsen, myrrasmörjelsen och nattvarden.
  • Präster bör vara gifta men inte biskopar. Kvinnliga präster är inte tillåtna.
  • Skilsmässor är accepterade, så även två omgiften
  • Ikoner är viktiga
  • Den ortodoxa gudstjänsten liknar ett uråldrigt skådespel och följer alltid ett bestämt mönster
Ikonbild av Maria och Jesus.


Den katolska kyrkan
  • Den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen
  • Har sitt centrum i Rom, Italien
  • Leds av påven som har sitt säte i Vatikanstaten i Rom. Den förste påven var aposteln Petrus.
  • De möter Gud genom sju sakramenten: dopet, konfirmationen, nattvarden, bikten, äktenskapet, prästvigningen och de sjukas smörjelse
  • Nattvarden är det viktigaste sakramentet. Det är mässans höjdpunkt och den firas varje dag i kyrkan. Brödet symboliserar Kristi kropp och vinet symboliserar Kristi blod. 
  • Tillåter inga skilsmässor eller preventivmedel
  • Präster ska leva i celibat
  • Helgon anses vara viktiga
Den nuvarande påven Franciskus. 
Bild från: 

Viktiga högtider


Många svenskar firar kristna högtider trots att de inte är kristna. Exempel på vanliga kristna högtider är julen, som firas till minne av Jesus födelse, påsken, som frias till minne av Jesus död, och pingst, som firas till minne av när den första församlingen grundades och den helige anden infann sig i världen. Både julen och påsken har förändrats mycket under åren. Jultomten och påskharen har ingenting med Jesus och Gud att göra, trots att man det är dem man firar. Istället för att tänka på Jesu födelse och död tänker vi på julklappar, julgranar, påskgodis och Kalle Ankas jul. 

Bland alla jultomtar ställer fortfarande vissa familjer fram en liten julkrubba som ska föreställa platsen och händelsen då Jesus föddes.

Livsregler


Kristna ska följa Guds tio budord, som han gav till Israels barn genom deras ledare Moses vid berget Sinai. Dessa lyder:

1. Jag är Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

2. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himmelen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem.

3. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn.

4. Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete.

5. Hedra din far och din mor.

6. Du skall inte mörda.

7. Du skall inte begå äktenskapsbrott.

8. Du skall inte stjäla.

9. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

10. Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

Den finns även en "gyllene regel" som är nästan likadan i alla religioner. Man hittar den i det Nya Testamentet:

"Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem!" (Matt 7:12)

Genusaspekter 


Genusaspekten inom kristendomen är olika för olika människor. I bibeln står det att endast en man och en kvinna kunde ingå äktenskap och att det var det enda rätta, men samhället har förändrats sen dess menar andra. Idag är det tillåtet för homosexuella att gifta sig i Sverige. Guds kärleksbudskap handlade inte bara om kärlek mellan man och kvinna, utan om all sorts kärlek. Många tolkar det som att Gud accepterar homosexuella precis lika mycket som heterosexuella. Det viktigaste är att man behandlar sin nästa så som man själv vill bli behandlad. 

Synen på skillnaden mellan man och kvinna är också olika. Bibeln i säg säger inte att kvinnor inte får vara präster, det är olika förbund och olika kyrkor som har kommit på det. I Sverige är det tillåtet med kvinnliga präster sedan 1960. 

Mer om genus i ett kommande inlägg.

Källor